Jag hade lätt mensvärk i morse, stoppade i mig en liten orange tablett och *poff* så hade hela dagen gått utan att jag tänkt vidare på saken. Vid 10-tiden smög sig en liten tanke in i min hjärna. "Värst vad lindrigt det här blev då" Det skulle den aldrig ha gjort.
22.35: SMÄRTA
23.45: (massa värktabletter senare) IHÅLLANDE SMÄRTA
Får se om det blir något sovande inatt. Jag tycker så jäääävla synd om mig själv just nu.*
*Uttalandet ovan räknas inte heller som att gråta ut. Inga stenar i mitt glashus inte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar