tisdag 12 januari 2010

Obegåvad humor när den är som sämst

Ligger i sängen med laptopen och en kopp kaffe, lagom bakfull (på en tisdag, OMG!) och slösurfandes. Snubblar över en Wendela-artikel om en kvinnlig sex-robot som kan prata. Hela grejen med den är tydligen just att den kan prata, den har till och med en frigid personlighet som tillval. Nu kommer jag såklart osökt att tänka på Lars and the real girl, måste se om den snart, ni som inte sett se. Iallafall, jag tror inte direkt på att de som betalar typ 80.000 spänn för en knull-docka använder den enbart till att konversera med, vilket det faktiskt hintas om i artikeln. Faktiskt så tror jag inte det, isåfall är världen än sorgligare än jag trodde. Nog för att det är sorgligt i sig att någon faktiskt betalar för att få ligga med en bit plast, men om man är så ensam att man känner att man måste lägga ner sjuka summor på att få prata med en bit plast så har det fan gått för långt.

Nu var det dock inte artikeln i sig som egentligen var målet för inlägget. Det var kommentarerna till den som var värst, och då tänker jag framförallt på alla riktigt grabbiga grabbar och manliga män som försöker överträffa varandra i obegåvad humor. Jag citerar:

"Perfekt. Alla mäns drömkvinna, när man stänger av så blir det tyst (lugnt och skönt).."

"Man måste ha roboten i femton år för att få ha sex med den"

"Slår vad att man kan ha mer givande konversationer med den där än med min exfru."

"Ni som påstår att den är dyr har aldrig haft en flickvän"

Osv. osv. osv. i all jävla oändlighet. Seriöst, börjar det inte bli lite gammalt? Kan folk inte åtminstonde vara lite kreativa? Kan man någon gång få något annat än "Höhö, nu fattas bara en självgående dammsugare, ööööh"

Snälla, ni som tycker att sånt här är roligt på riktigt, lås in er i en källare utan mat och titta på Stefan & Krister-marathon tills ni svälter ihjäl. Det är det enda ni förtjänar.

Inga kommentarer: