Den som väntar på något extremt klyschigt får vänta tills helvetet fryser till is.

Jag har smitt planer nu ett tag för att skriva ett snitsigt inlägg som behandlar hur den ständiga sexfixeringen som präglar tamejfan i stort sett allt skapar sjuka ideal och gör tjejer till destruktiva aneroxiaoffer. Go back to the roots litegrann, påminna mig själv och världen om vad den här bloggen egentligen handlar om.

Men det går bara inte att skriva ett sådant inlägg utan att överdosera med klyschor. Jag skulle inte palla med mig själv som människa om jag skrev ett klyschigt må-bra inlägg, vilket det med största sannolikhet skulle urarta i, eller i vilket fall kunna misstas för.

Om jag kommer på ett snyggt sätt att göra det på så lovar jag att det kommer. Tills dess kan alla nöja sig med att jag fortfarande håller på mig och inte känner minsta tillstymmelse till att släppa lös mina inte så vilda lustar. Jag funderar även på att kanske se ett avsnitt av Paradise Hotel för lite inspiration. Vad tror ni? Kulsprutan har varit undanstoppad väl länge nu va?